Aftonbladet verkar vilja få det till att jag anser att bortasupportrar i Polen är att jämställa med fattiga barn i Afrika??? Skribenten Jonathan Fast har varit ute och cyklat ett antal gånger tidigare, men den här var väl ett lågvattenmärke även för honom. Men, men… journalistik inom sport handlar idag om att rapportera och göra det med rubriker och innehåll som genererar click-rate på nätet. Media vill tjäna pengar, ingenting annat.
En annan sorglig iakttagelse i sammanhanget är även den väldigt tragisk: när man läser en del kommentarer till Fasts usla text så tvingas man konstatera att många läsare läser media helt utan insikten att media ljuger, felciterar, vinklar, missuppfattar och rycker saker ur sitt sammanhang. Sjukt mycket människor tror på vad som står i tidningarna. Ordagrant.
Att dagens media har stor makt är väldigt obehagligt i sig: att stora delar av folket tror på det som skrivs i tidningarna är bara oerhört skrämmande. Är inte människor klokare än så? Har folk ingen analysförmåga överhuvudtaget.
Fotboll i media är extremt, då mycket av det som är intressant kan man bara spekulera om. Silly season, matchresultat (förhandstips och varför detgicksomdetgick) laguttagningar (före och efter) spelares, tränares, domares kapacitet och talang, sluttabellen, skytteligan, skador…
Osäkerhetsfaktorerna i fotbollen är oändliga och kanske är det en av förklaringarna till fotbollens storhet och varför det är så enormt stort och populärt över hela världen. Allt är spekulation, det finns väldigt få rätt eller fel inom fotbollen. Det enda som inte ljuger i fotbollen är tabellen (nåja), allt annat är tycke och smak.
Därför finns det lika många förbundskaptener som det finns fotbollssupportrar, alla har sin egen tro, sin egen sanning, och därför befolkas fotbollsvärlden av detta kaos av experter. Och variablerna blir som sagt oändliga i detta komplexa universum.
Kanske är det därför som det saknas journalistik inom fotbollen? Det saknas journalister som inte bara rapporterar halvtidsresultat och laguppställningar. Som inte bara tippar matchresultat och gnäller på domarna. Fotboll är för stort, för komplicerat och med för mycket starka känslor för att journalister ska våga sig på att granska företeelsen Fotboll på riktigt. Att bevaka Fotbollen som riktiga journalister bevakar brottslighet, myndigheter, politik, kultur, ekonomi.
Herregud, fotboll är ju ett av de största fenomenen i världen. Miljarder, inte miljoner, utan troligen miljarder människor har en relation till fotboll och något lag. Inte ens politik kan få människor så engagerade, glad, ledsna eller arga. Fotbollen omsätter oerhörda pengar och borde redan där tilldra sig intresse för journalistiken.
Så varför bevakar inga riktiga journalister Fotbollen: gräver, ifrågasätter, tydliggör för medborgarna. Ur samma perspektiv som man bevakar alla andra delar av samhället. Är inte Fotboll tillräckligt fint, kanske? Att vara redaktör på Ledaren, Politik, Ekonomi, Utrikes, Inrikes och Kultur… det är mycket finare än Fotboll. Trots att Fotbollen är gigantisk och innehåller precis alla andra delar.
Dessa människor tycker att Fotboll bara är ett spel, det är bara ett gäng snubbar i shorts som sparkar på en boll, det är inte viktigt, inte på riktigt. Så länge inga riktiga journalister är intresserade att granska fotbollen i grunden så kommer tidningarna fortsätta att fokusera enbart på matchrapporter och tabeller.
Kanske är det så att folk vill inte veta för mycket: det man inte vet kan inte skada. Om människor visste vad som händer bakom kulisserna inom fotbollen så skulle de bli väldigt upprörda. Och kanske tröttna på Fotbollen. Och det vill man inte riskera, jag kan förstå det. Det har nämligen hänt mig.
Jag har arbetat en jävla massa timmar (ideellt) med fotbolls- och supporterfrågor, i snart tre år. Få personer i detta land har sådan insyn i svensk fotbolls många led som jag har. Och jag ska ärligt säga att trots att jag har lyckats åstadkomma en massa saker så känner jag mig samtidigt väldigt less. Utbränd. Likgiltig. Maktlös.
Svensk fotboll är en dinosaurie vars bajskorvar dränker alla som vill rucka på ordningen och förändra, förbättra, försvara sina rättigheter.
Så ska det inte behöva vara, men så är det. Svensk fotboll är som kvicksand; ju mer du sprattlar och försöker komma någonstans, desto djupare sjunker du i skiten, desto hårdare sitter du fast utan att komma någonstans.
I egenskap av ordförande av Fotbollsunionen blev jag uppringd av en sk ”journalist” och ombads kommentera en bild. Jag försökte vara tillmötesgående, men det slutade med att en massa människor nu tror att jag likställer huliganer med svältande barn i Afrika. Jag tvingas ännu en gång sucka och känna hur jag sjunker ytterligare djupare i kvicksanden. Eller bajskorven.
Men nu är det ny säsong, och Fotboll är ett gift i kroppen, så är det ju bara. Så jag misstänker att jag kommer att fortsätta vara en del av denna företeelse, och om ni som känner samma sak hänger kvar så kommer jag förhoppningsvis att överraska positivt inom kort med lite nyheter om Fansight som kanske kan förändra sakernas tillstånd. Så häng med, vi ses igen efter reklamen…
Läs fler fotbollsbloggar och nyheter på Fansight
/Frank